Igår slog Mirjam sig själv i huvudet med en leksak vid två olika tillfällen. Båda gångerna vände hon sig mot mig med en anklagande blick och började sedan illtjuta. Var inte lätt för mig att trösta henne heller eftersom att hon verkade tro att det var jag som slog henne, KUL! Imorse råkade jag peta till henne på pannan med mitt pekfinger (inte hårt, ingen nagel, bara lätt råkade komma emot) och samma "dumma mamma" blick följt av gråt fick jag då.. som tur var, så var pappa fortfarande hemma och kunde trösta.

 

Men nu har jag precis läst på nätet att detta fenomen tydligen inte är helt ovanligt. Många bebisar tror att det är föräldern som "slår" och anklagar då denne fast det egentligen är bebisen som slår sig själv, haha :(