uppföljning honung

Robert tog honung i morse. Han frågade om jag med skull ha men jag svarade att jag skulle vänta lite. Jag ville ju inte utsätta mig själv för onödiga kväljningar. Te't smakade tydligen gott tyckte han (fortfarande omedveten om smaken) så jag testade jag med. Inte gott. Inte kväljningar men inte gott. Visst, honung ÄR sött men detta blev äckligt sött, kemiskt sött. Som förpackningen beskrev så var det också honung med blåbärsAROM. Ta ett blåbär istället är min rekommendation.

Kommentarer
Postat av: mamma

Eller smultron, mums!

2014-06-12 @ 21:48:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0