Idag var min vän Bella här som Mirjam också tycker så mycket om! Jag gjorde muffins till kaffet som blev jätte goda! använde grädde istället för mjölk och rörde ner ingredienserna istället för att vispa ihop. Eftersom att jag itne kunde bestämma mig för om jag var mest sugen på muffins med vanlig sockerkakssmak, med bär i eller med vaniljsocker så blev det alla tre!

 

Snart börjar halv åtta hos mig på tvn och efter det är det bonde söker fru. Ska tända lite ljus och dricka lite varm oboj. Sköna onsdagen framför tvn med sambon som också utlovat "kli", inte illa!

 

 

En liten bild på Mirjam från imorse (kl 4:00) när hon hade en diskussion med en leksak.

 

Jag är ingen supermamma och jag har verkligen inget behov av att försöka vara det heller. Jag kan inte ALLT men jag kan faktiskt MYCKET, trots att detta är mitt första barn, tänka sig!??! Detta mycket på grund av att jag läser, hör och ständigt vill lära mig mer samtidigt som jag jämför och är kritisk till alla källor, och det är faktisk inte första gången jag är i kontakt med ett barn, långt ifrån till och med! OCH om jag kan, vill och känner att jag har ork, varför skulle jag då inte ge min bebis det jag tycker är det bästa? Att till exempel laga hemlagat när jag tycker att det är så lätt, billigare och ofta godare för barnet varför skulle jag då låta bli? Speciellt när jag är intresserad av allt kring mat så som själva tillagningen och mat/råvaror ur näringssynpunkt samt hur det vi stoppar i oss påverkar vår kropp. Jag tycker det känns tryggt att laga eget då jag därmed vet vad mitt barn stoppar i sig. Fram till april i år var till exempel den farliga kemikalien bisfenol A tillåtet i barnmatsburken, kanske finns det fler sådana ämnen som inte uppmärksammats och/eller kommit ut till allmänheten? Men jag dömer absolut inte någon som köper färdiggjord mat, det är upp till var och en och inte min eller någon annans sak att lägga sig i.

 

Vår dotter..

 

Kan inte folk bara fatta att alla barn, precis som vuxna är olika. De har olika behov av närhet, sömn, vissa vaknar lättare än andra m.m. och detta behöver INTE ha något med uppfostran/daltande att göra. Detta kan vara ärftligt och det har visat sig att det här just med sömn är en stor ärftlig faktor, speciellt om mamman har problem med det under graviditeten dessutom. Tyvärr så verkar Mirjam ha ärvt detta från mig. Jag är både extremt lättväckt, tar timmar på mig att somna och drömmer alltid massa mardrömmar. Har man en bebis som har problem med detta och inte sover mycket om nätterna vill man gärna inte att hon/han ska vakna när hon/han sover sina stunder på dagen. Ett barn behöver sina timmar för att växa och må bra. Mirjam vaknar fortfarande av mopederna som åkt dagligen utanför oss, av hundarna som skäller, eller granarna som pratar högljuddt. Det är inget hon ”lärt” sig att inte vakna av, trots att detta pågått sen hon föddes, för hon är förmodligen en individ som är lättväckt till ”naturen”, precis som sin mamma! (sen så blir det ofta bättre från 1års åldern eller så plötsligt bara ändrar det sig helt). Vi har provat hemma att under flera veckor bete oss precis som vanligt och väsnas hemma, men ”lärde” hon sig att inte vakna av det? NEJ! Det blev bara fruktansvärt jobbigt för hela familjen och en fruktansvärt jobbig ond cirkel som var svår att ta sig ur.

 

Att inte trösta

 

Tyvärr lever många kvar på medeltiden och tror att bebisar ska härdas och att man annars ”skämmer bort” dom. En bebis under 6 månader ska ALLTID tröstas direkt oavsett varför denna gråter, de förstår inte det där med att mamma och pappa finns omkring även om jag inte kan se dom just nu, och det är en väldigt viktig period då förälder och barn knyter band till varandra och skapar en relation. Kommer ingen förälder tror bara barnet att denne övergivits och hur hemskt är inte det? Efter 6 månader så behöver man inte komma springande på sekunden av ett vanligt skrik eller gnäll. Men en bebis som är uppriktigt förtvivlad &/eller rädd bör alltid tröstas snarast. Bebisar som inte får någon tröst blir otrygga i sig själva, MINDRE självständiga och lättare stressade i otrygga situationer och detta kan sitta kvar för resten av livet. Det enda de lär sig av att inte få tröst är att de inte kan lita på att mamma och pappa finns där när jag verkligen behöver dom. Nu pratar jag inte efter eget påhitt utan fakta från modern forskning, böcker av pålitliga källor samt från det jag lärt mig under min utbildning till lärare där mycket psykologi ingått.

 

Det är så lätt att döma och tycka saker när man inte varit eller befinner sig i samma sits. Självklart får man uttrycka sin åsikt eller ifrågasätta men anta inte att den andra gör fel och att du vet bättre. Jag tror och hoppas att föräldrarna känner sitt barn bäst och att alla gör vad de tror är bäst för deras barn. Och många gånger krävs det att man provar sig fram.

 

Jag hoppas inte att ni tar illa upp mina vänner, familjemedlemmar/släktingar och andra som känner sig träffade! Vill bara få folk att tänka till och inte döma andra så lätt..

 

Hittils har Mirjam använt någon blandning mellan att krypa och hasa för att ta sig frammåt en bit. Men nu är hon verkligen på väg att börja krypa. Hon lyckas ställa sig i kryparposition men börjar sedan vagga fram och tillbaka och dimper tillslut ner med huvudet när hon försöker flytta sig frammåt. Ibland går det åt andra hållet istället så att hon nästan sätter sig upp på rumpan, men då vinglar hon tillslut åt sidan. Hon är envis och försöker gång på gång nästan direkt efter att jag lagt henne på mage.

 

NEEEEEEEJ!!! Mikrovågsugnen visar 4 sekunder. Springer med långa steg och sträcker mina armar och fingrar så långt jag kan och hinner PRECIS trycka på knappen för att öppna mikron. YES!! Jag slapp höra dom där 3 jobbiga pipen, som mikron ger i från sig när den är klar, den här gången med. 

Trodde jag skulle sluta skrika i sömnen nu när jag skrivit tentan men NEJ. Vaknade dessutom med såriga blödande fingrar på både vänster och höger hand. Vad har jag gjort!!? Eller är de Mirjam som legat och smågnagit på mig när jag sovit? Har i och för sig inte kunnat ta det lugnt eftersom att vi drabbats av en loppinvasion.. äcklitäckligtäckligt!!!!!!!! Så det har blivit storstädning hela helgen från morgon till kväll. Det lär bli en dyr elräkning när tvättmaskinen går i ett.

 

Idag blir det tvätta golven som har blivit en daglig syssla, göra majspureen som jag inte hann med, och så tror jag visst att jag ska baka mig en sockerkaka till kaffet! Ut vet jag inte om jag vill, men blir väl så illa tvungen till det..BRR..

En liten påminnelse 2,5 år senare--> SMÖR är bäst, margarin är bara fusk och konstigheter. Köp SMÖR, låt de bli rumstempererat, blanda i rapsolja eller raps- och olivolja och lite havssalt om så önskas och ställ in i kylen igen. Enkelt och bra.

 

Ett tidigare inlägg som jag skrivit om smör vc margarin år 2010

 

 

Aftonbladet publicerade idag en artikel om hur äckligt margarin framställs.

Blev en långpromenad under förmiddagen, vi knatade bort till strömmen, så mysigt och skönt i det fina höstvädret! Mirjam sov skönt halva promenaden i vagnen med sin alldelles för stora overall på (så SÖT hon såg ut!!!), Zacko jagade ankor och så såg vi en Pingvin! Nu myser jag framför datorn med en kopp kaffe, några bitar av mörk chokad och självklart med ett av mina blockljus tända här vid datorn ;) Senare ska jag ge mig på projektet majspure samt laga tacopaj! Mmmm...tacopaj..

 

Nu är tentan skriven, även om den inte gick så bra så känns det väldigt skönt i alla fall. Få se denna som ett övningstillfälle och satsa på att göra bra ifrån mig på nästa tenta om 2 månader. Var ett par begrepp/områden som jag helt missat?! Tänkte först fly ifrån salen direkt men bestämde mig för att stå ut ett tag, sen lite längre, och ännu lite längre och vipps så hade jag suttit där tiden ut (4 timmar). Bara ordbajsade på och drog en del chansningar. Det blev 10 sidor att lämna in tillslut (och då hann jag inte med alla frågor ens). Hade skaplig skrivkramp sista timmen så fick byta till vänsterhanden, skit snyggt! Men jag känner mig stolt, jag försökte verkligen på tentan och jag har pluggat så mycket som jag har fått chans till, mer än så går inte! Nu ska jag ge mig själv ledigt i en vecka!

 

Trevlig helg!

Idag var Mirjam till BVC på läkarkontroll med sin far. Jag passade på att stanna hemma och plugga. Min "lilla" 6 månaders (+1dag) bebis väger nu 8300 gram och är 71.7 cm lång. Hon hade blåsljud, vilket tydligen var och varannan bebis har, men för säkerhetens skull skulle detta kollas upp hos specialist. Jag själv hade ju hål i hjärtat tills jag var 14 år.. Läkaren tyckte för övrigt att Mirjam var så staaark och så stadig. Hon kan stå stadigt upp på pappas ben när han håller i henne med hans händer under hennes armhålor. Kanske kan jag vinkla sittdelen ett snäpp upp nu (så det inte är i fullt liggläge)? Hur vet man egentligen när man kan vinkla mer och mer upprätt?

 

Innan BVC var vi ute på en långpromedad i det härliga höstvädret! Mindre rusk och mer solig höst!!!

 

 

 

Idag är Mirjam 6 månader. Say WHAAAAT!? Jojjomensan. Som sagt, det går undan.

För 1 vecka sedan hände en kul grej. Robban kom hem från jobbet och sa Hej Mirjam!! Mirjam slutar gunga, tar ut leksaken ur munnen och säger med en hög cool ton, HÄÄÄJ! Och sätter sedan igång att gunga igen som om ingenting hade hänt. Inga konstigheter liksom, tyckte hon?

 

 

Skulle brygga mig kaffe. Letade överallt efter behållaren till kaffefiltret men gav tillslut upp. Öppnar senare papperskorgen för att slänga skräp.. och där ligger den, med ett gammalt kaffefilter i! Igår försvann även fjärrkontrollen mystiskt och kan inte hittas någon stans. Kanske får gräva längre ner i soptunnan och se om jag även slängt den..

När jag sitter hemma och hör ett flyplan låta högt så sitter jag på helspänn och börjar tänka att snart är de kört, nu kommer flygplanet störta ner här i vårat hus! Shit vad tragiskt att vi ska dö nu och av ett flyplan som krashat ner på oss. Samtidigt som ja tänker att nej vad larvig jag är, klart de inte gör det, men jag lyckas ändå aldrig helt slå bort tanken utan fortsätter i "bakgrunden" spinna vidare på rubriker i tidningen och att mamma och pappa som inte bor långt ifrån förtvivlade skulle spring hit. Det skulle ju lixom kunna hända, ett flygplan skulle ju faktiskt kunna störta, det gör dom ju ibland, och hamna på just oss, varför inte oss!? Är det någon mer än jag som tänker såhär? Jag tycker inte om att åka flygplan och jag tycker inte om att höra dom över mig.

Gjorde awesome torsk i ugn idag. La det halvtiade torskblocket som jag kryddat med salt, citropeppar och lite paprikapulver i en form med lite flytande margarin och ställde i ugnen i 15 min, 200 grader. Sedan tillsatte jag de drygt 2 msk creme freiche (vanlig matsked) jag hade kvar och en skvätt överbliven matlagningsgrädde samt lite ärtor, majs och ca 1/3 av en grönsaksbuljongtärning. In i ugnen i ytterligare 15 min. Vände på fisken ett par gånger. Så GOOOOOTT det blev, och så enkelt!

Dålig uppdatering då jag sliter med tentan varje ledig stund om dagarna som jag inte tar hand om min bebis, mycket ja vill hinna med på mina 45 lediga minuter innan läggdags (som jag gett mig själv), så bloggen blir lidande. 5 dagar på mig att läsa och banka in det jag läst innan tentan den 26e. Känns ganska tveksamt till att jag kommer att klarar den, men jag gör mitt bästa, som alltid.! Annat kan man inte. Fy.. funderar ibland över om allt detta är värt det. Slösar bort hela mammaledigheten. Jag vill pyssla hemma, baka, gå långa promenader, fika på stan och göra allt sånt som andra mammor gör.. Också trött på alla sjuka mardrömmar som kommer på köpet av övertrötthet och stress. Stackars Mirjam blir väl vettskrämd när jag skriker mitt i natten.. hoppas inte hon får men :/

 

Idag är det dessutom min och Robbans 8-årsdag, men firande av de får bli nästa helg. Jag hade dessutom helt glömt bort det :( men så kan de va när man fått barn ;) (och har en tenta som tar upp resten av tankeverksamheten..)

 

Ibland behöver faktiskt jag också klaga ur mig. Puh.. NYA krafttag nu.

Tack å hej.

Igår upptäckte vi att Mirjams framtänder i underkäken har börjat titta fram. Vasst! Undrade just varför de gjorde lite ont när hon ammade, trodde hon förvirrats av ätandet och sög fel. Nu har hon även börjat gå omkring i gåstolen och äter stora portioner med gröt.

 

Igår fyllde också pappa år så vi var hos mor och far och firade honom. Svampsoppa på trattisar, blomkålssvamp och skogschampinjoner till förrätt, gryta till varmrätt och kaffe och glass till efterrätt. Super gott, som vanligt!

 

Äntligen har jag fått (köpt) min hallbänk som jag velat haft så länge!!! Praktisk förvaring och skön att sitta på när man tar på sig dojorna! Dessutom gör den hallen mer hemtrevlig och fin! Passade på nu när den var nedsatt från 900:- till 500:- på Jysk. Yeeey!!!

 

Underbar natt och dag igår. Zacko hade diarré så Robban sprang ut och in med han under natten och jag och Mirjam 1-2 gånger varannan timme på dagen. Inget mer gräsbetande för Zacko!!! Och Mirjam hade lite svårt för att bestämma sig för vilket humör hon skulle vara på. Inget jag gjorde under morgonen kunde framkalla ett leende hos henne, sen helt plötsligt gapskrattade hon åt precis ALLT, sen vände de till en arg bebis som "prutta" bestämt med munnen och senare när jag la henne på skötbordet dampade hon loss totalt och var både arg, glad och galen när hon slet, röck tag i och kastade med allt hon kom åt. Hon ju definitivt fått sin pappas humör..

 

 

 

Igår mixade jag ihop kokt palsternacka+lite spad och så testade Mirjam palsternackspure med en klick smör för första gången. Inga problem alls att få i sig en iskub i mängd inte! Och idag fick hon mild havregröt med äpplesmak för 6 månaders bebisar, den åt hon glatt! Den för 4 och 5 månader ”funkade” men denna var visst mycket godare och det är ju bra eftersom den innehåller lite mer fibrer och därmed mättar mer. Risgröt och majsgröt är inte alls hennes grej, och inte heller potatis som ni kanske minns, haha. Kul med framsteg i ätandet!!